Åke Rosén

Åke Rosén svarar: ”Nedbrytbart biomaterial rätt väg för miljön!”

28 november, 2016

”Nedbrytbart biomaterial är rätt väg för miljön!” Det skriver uppfinnaren, entreprenören och materialexperten Åke Rosén i ett svar på en debattinlägg i Dagens Samhälle, som författats av Kent Carlsson, VD, Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI) och Magnus Huss, förbundsdirektör, Innovations- och kemiindustrierna i Sverige (IKEM). Deras inlägg gick ut på det motsatta, nämligen att nedbrytbar plast är fel väg för miljön och att det är mer resurssnålt att återvinna konventionell, fossil plast.

“Allt material som lämnas i naturen är förlorade resurser. Därför ska vi omhänderta det som produceras på bästa sätt. En plast kan återvinnas sju gånger innan den är uttjänt, vilket är betydligt mer resurssnålt än att ta det stora kretsloppet via bionedbrytning och tillbaks till biobaserade plaster”, skrev Kent Carlsson/Magnus Huss bland annat i sitt inlägg.

Men nu får de mothugg av Åke Rosén, uppfinnare, entreprenör och sakkunnig inom material i en av enheterna inom Upphandlingsmyndigheten, och som bland annat grundat företagen Filltech, Ecolean och Gaia

I sitt svar på debattinlägget skriver Åke Rosén bland annat:
”Vill vi ge våra barn och allt levande på jorden en bra framtid, ska vi satsa mer på biomaterial, som kan brytas ned av naturen, i stället för att fortsätta tillåta plast, som så gott som aldrig bryts ned av naturen. Det finns dessutom inga skäl till att tära på jordens resurser med att tillverka fossila plaster, när detta i många fall kan ersättas med förnyelsebart material från växtriket.”

Hela Åke Roséns svar på debattinlägget kan du läsa här (där finns ocvkså en länk till det ursprungliga debattinlägget):

Svar till Kent Carlsson och Magnus Huss artikel i Dagens Samhälle – Debatt ”Nedbrytbar plast är fel väg för miljön”

Nedbrytbart biomaterial är rätt väg för miljön
Kent Carlsson och Magnus Huss skriver att nedbrytbara material skapar problem i plaståtervinningen hos FTI och argumenterar för att: ”Nedbrytbar plast är fel väg för miljön”. För att läsa hela deras argumentation se http://www.dagenssamhalle.se/debatt/nedbrytbar-plast-aer-fel-vaeg-foer-miljoen-28965

Utvecklingen de senare åren inom biomaterialsidan har varit mycket stark och Carlsson/Huss känner uppenbarligen inte till de olika nedbrytbara biomaterial som idag finns på marknaden, vilket märks i de slutsatser de drar.

Det finns en mängd miljöargument för att främja användningen av nedbrytbara material vilket många människor förstår. Det är dock uppenbart att Kent Carlsson och Magnus Huss vill stoppa denna utveckling eftersom det företag de företräder kanske måste förändra något i sitt system för att genomföra dessa nödvändiga framsteg för miljön. 

WWF redovisar på nätet att undersökningar pekar på att år 2050 kommer världshaven att innehålla lika stor mängd plastavfall som mängden fisk. Att vi, för att förhindra denna utveckling, bör främja användandet av nedbrytbara material är ett steg i helt rätt riktning.

Undersökningar, som redovisats under Almedalsveckorna, visar att 94 % av fåglarna som lever ute på Östersjön har plast i kroppen.

Att nedbrytbara material i miljön innebär förlorade resurser är en missuppfattning. Nedbrytbara material av i huvudsak förnyelsebar råvara tär mindre på jordens resurser och i kretsloppet blir de till biogas och biogödsel. Biogas används för drift av allmänna kommunikationsmedel och biogödsel används av våra lantbrukare när de sprider näring över de åkrar där de förnyelsebara råvarorna växer. 
Uppgifterna om att Frankrike förbjudit plast är inte korrekt, vilket bl.a. Greenpeace många gånger informerat om. Frankrike har förbjudit tunna plastpåsar med början 2017, dvs inte alla plastpåsar. Rosanna Endre, ansvarig för miljögiftsfrågor på Greenpeace i Sverige har skrivit följande om Frankrike: Engångsartiklar från och med år 2020 måste till hälften vara gjorda av förnyelsebara råvaror, t.ex. från växtriket. Den andra halvan får fortfarande göras av olja och artiklarna måste fortfarande återvinnas för att inte skada miljön. 2020 ska 50 procent av innehållet i engångsporslin utgöras av bioplast, 2025 60 procent. Materialen skall vara fullt nedbrytbara och innehålla minst 30% förnyelsebara råvaror, för att senare gå upp till 40% förnyelsebara råvaror.

Att påstå att biomaterialpåsar skulle uppmuntra till att slängas i naturen är att nedvärdera våra medborgare. Genom tidigare erfarenhet vet vi att folk snabbt lär sig vad som är rätt och fel och agerar utifrån denna kunskap. Om det trots allt hamnar påsar i naturen bryts dessa ned till fullo av mikroorganismer. Fossil påse av PE, dvs vanlig plastpåse, bryts dock så gott som aldrig ned. Som den engelska tidningen The Local, France´s news in English skrev: ”En genomsnittlig plastpåse tar en sekund att göra, används i ungefär 20 minuter och tar upp till 400 år att bryta ned naturligt.” Under denna tid hinner den också förgifta vår natur och flera generationer av djurliv.

Biomaterialpåsar kan dessutom användas i form av en två-till-ett-lösning, dvs dels 1) användas för att bära hem varor från affärerna och dels 2) till att samla in matavfall som sedan kan omvandlas till förnyelsebar energi (biogas). Detta sätt att samla in matavfall ökar dagligen i Europa. 
Naturligtvis kan även biomaterial återvinnas på precis samma sätt som vanlig plast. Dvs att biomaterial är ett hot mot plaståtervinningen stämmer inte. Dessutom genererar biomaterial vid förbränning enbart halva utsläppet av CO² mot vad fossil plast eller plastpåsen gör. Papper i sin tur släpper ut nästan 800% mer CO² än vad biomaterial gör. 

För att kunna uppnå EUs mål 7:e Miljöhandlingsprogrammet (EAP), som syftar till att nå uppsatta övergripande mål fram till 2020 krävs att vi följer deras guidelines och använder så lite av jordens resurser som möjligt.

Vill vi ge våra barn och allt levande på jorden en bra framtid ska vi satsa mer på biomaterial som kan brytas ned av naturen i stället för att fortsätta tillåta plast som så gott som aldrig bryts ned av naturen. Det finns dessutom inga skäl till att tära på jordens resurser med att tillverka fossila plaster när detta i många fall kan ersättas med förnyelsebart material från växtriket.

Åke Rosén

 

 

Jerry Pettersson
About the author

Redaktör
jp.press@comhem.se

Relaterade artiklar