Effekterna av skatten på tunna plastbärkassar, som infördes i maj 2020, är tydliga: försäljningen av pappersbärkassar har ökat kraftigt medan försäljningen av plastbärkassar gått ner. (Bild Axfood)

Effekter av plastpåseskatten: mindre plast – mer papper…

30 mars, 2022ANNONS

Naturvårdsverket har undersökt försäljningseffekterna på skatten på tunna plastbärkassar, som infördes i maj 2020. Effekterna är tydliga: mängden sålda plastbärkassar har minskat – medan mängden papperskassar ökat kraftigt! Dessutom har försäljningen av speciella avfallspåsar i plast på rulle ökat betydligt…

Utvärderingen av försäljningseffekterna av plastpåseskatten har gjorts av SMED (Svenska Miljöemissionsdata) på uppdrag av Naturvårdsverket och resultatet visar att skatten hade en tydlig effekt i minskad försäljning av plastpåsar och en kraftigt ökad försäljning av papperskassar.

Naturvårdsverket skriver att styrkan i effekten kan utryckas som ”83 procent färre plastpåsar per krona av butiksomsättning”. Analysen visar även att konsumenternas preferens till att köpa papperskassar ökade markant vid införandet av plastpåseskatten, som innebar att priset för plastbärkassar i de flesta fall ökade från cirka tre kronor till ca sju kronor. Resultatet gäller enbart för de 43 ICA– och Willys-butiker som utgjorde dataunderlaget.

Tabell som visar försäljningsförändring av plast- respektive pappersbärkassar i 43 undersökta ICA- och Willys-butiker. Plastbärkassar = blå färg, pappersbärkassar = röd färg. (Tabell Naturvårdsverket)

Dessutom lät projektet Sifo-Kantar göra en undersökning i februari 2022 hos ett representativt urval av den svenska befolkningen kring eventuell användning av medhavd bärkasse vid matinköp. 9 av 10 personer uppgav i denna undersökning att de alltid eller oftast har med sig en egen kasse, när de handlar i mataffären. 7 av 10 personer uppgav att de som medhavd kasse använder tygkasse eller annan flergångkasse. (Naturvårdsverket påpekar att det finns ingen jämförbar liknande undersökning utförd före det att plastpåseskatten infördes, varför denna undersökning inte ger något svar på om konsumenterna inställning till att ha med egen kasse vid matinköp har ändrats på grund av plastpåseskatten.)

Naturvårdsverkets årliga redovisning över antalet plastpåsar på den svenska marknaden visade för helåret 2020 en minskning av antal plastpåsar med 25 procent jämfört med året innan. I siffrorna för 2020 ingår fyra månaders försäljning i början av året utan skatt på plastpåsarna – sannolikt är minskningen kraftigare om perioden före skatten skulle jämföras med perioden efter.

De data, som projektet haft tillgång till, indikerar också att försäljningen av papperskassar stigit från att utgöra endast drygt 20 procent av de bärkassar, som säljs, till att utgöra cirka 70 procent. Papperskassarna dominerar nu som alternativ, när konsumenter väljer att köpa en ny engångskasse i mataffären, vilket är omvänt scenario från före skatten.

Försäljningsvolymen av rullar med avfallspåsar i plast steg tydligt i svensk dagligvaruhandel under första kvartalet år 2020. Detta kan ha berott på flera faktorer. En följdeffekt av att färre vanliga plastpåsar kommer med hem från mataffären kan vara att hushållen i ökad utsträckning köper särskilt anpassade plastpåsar för exempelvis avfallshantering.

Du kan läsa/ladda ner hela rapporten om försäljningseffekter av plastbärkassar här.

N.B.: SMED är en förkortning för Svenska Miljöemissionsdata, som är ett samarbete mellan IVL, SCB, SLU och SMHI.

Relaterade artiklar

Hänger du med i förpackningsbranchen?
Få vårt nyhetsbrev GRATIS!
Registrera dig!