Här en liten doseringsflaska, som forskarna utrustat med membranet. Vid den här förpackningstypen deformeras behållaren i takt med att vätska trycks ut. (Bild Peter Ardell)

Ny förpackningsteknik ger längre hållbarhet åt livsmedel

12 mars, 2019

De båda forskarna Amin Kazemzadeh och Aman Russom, båda verksamma vid Science for Life Laboratory vid KTH i Stockholm, har utvecklat en enkel och genial förslutningsteknik, som väsentligt kan förlänga hållbarheten hos förpackade livsmedel och andra produkter.

Mat, dryck, lim, läkemedel och parfymer är några exempel på varor, som påverkas och delvis bryts ner vid kontakt med syre. Processen kallas oxidation och nu har de båda KTH-forskarna tagit fram en förslutningsteknik, som släpper ut vätska åt ena hållet, men inte släpper in syre åt det andra och därmed förhindrar oxidation av de förpackade produkterna. Innovationen är lika enkel och genial som den är billig att tillverka, och den skulle kunna användas för att förlänga sista förbrukningsdag för en mängd olika produkter.

Listan över mat, dryck och andra produkter, som förändras vid kontakt med syre kan göras lång. Exempelvis minskar juicens värde som c-vitaminkälla, när den utsätts för syre och kaffets arom ändrar karaktär. Detsamma gäller även för vin och parfymer, medan enkomponentslim stelnar i förpackningen, om syre kommer in. När det kommer till läkemedel så påverkas även dessa mer eller mindre av oxidation och det är bland annat därför alla mediciner har ett utgångsdatum.

Nu har Amin Kazemzadeh och Aman Russom utvecklat en form av ventil, som består av ett membran. Detta membran släpper alltså igenom vätska i ena riktningen, men ingenting kan komma in till produkten ifråga åt motsatt håll. Förslutningstekniken har forskarna valt att kalla för ”Repono” efter grekiskans ord för ”att förvara” och ”förvaring” och enligt forskarna själva så är de först ut med denna teknik.

”Membranet är gjort av ett gummiliknande material, inte olikt sådan latex som används till exempel till skyddshandskar. Forskningsarbetet har precis publicerats i en vetenskaplig artikel i Nature Communication och vi har testat ett flertal vätskor”, säger Amin Kazemzadeh.

När det kommer till livslängd, hur länge membranet håller tätt, har forskarna testat det med såväl vatten som etanol. Ett år var inget problem för etanol, och för vatten har forskarna testat motsvarande tre år utan att luft tagit sig in.

När det gäller bakterier och virus har forskarna ännu inte testat detta vetenskapligt

”Men om inte luft kan ta sig in i förpackningarna är det högst troligt att ej heller bakterier eller virus slipper förbi membranet. De är ju större än syreatomer”, säger Aman Russom, som också tillägger att tekniken som sådan är mycket billig vid volymtillverkning och att den inte nämnvärt skulle påverka priset på förpackningarna.

Eftersom luft inte släpps in, när vätska eller innehåll trycks ut, så ställs vissa krav på förpackningen. Här har forskarna ett flertal olika modeller från kollapsbara små tuber i plast, som minskar i omfång, när innehållet pressas ut, till flaskor som behåller sin form med en kollapsbar mindre påse inuti sig. Cylinderformade behållare med en kolv som pressar ut innehållet – typ injektionssprutor – är också en tänkbar modell.

En av flera poänger med Repono är hållbarhetsaspekten: Med hjälp av Repono skulle konsumenterna inte behöva kasta mat, dryck, mediciner och andra produkter i lika stora omfattning, för att de inte längre smakar bra eller luktar gott, alternativt tappat sin funktion.

Och om maten håller längre och matsvinnet minska, skulle det i sin tur innebära att mindre mängd livsmedel behöver produceras. Då sker en minskad miljöpåverkan från hela livsmedelskedjan. Ur hållbarhetssynpunkt betyder detta att energianvändning, råvaruförbrukning och utsläpp vid produktion, transport och hantering av livsmedel minskar, vilket även skulle gälla för produktförpackningar.

Repono skulle enligt forskarna även kunna användas för att separera celler från blodplasma i blod och som detektor i ett brandsläckningssystem. Dagens sensorer reagerar på rök, och då forskarnas teknik istället skulle reagera på värme skulle deras lösning vara billigare än dagen teknik.

HÄR kan du läsa de båda KTH-forskarnas vetenskapliga artikel (engelska)

 

 

Jerry Pettersson
About the author

Redaktör
jerry@packnews.com

Relaterade artiklar