”Plastpåseskatten är ett bakslag för miljön och svensk industri”, säger Trioplast VD och koncernchef Andreas Malmberg. (Bild Trioplast)

”Plastpåseskatten ett bakslag för miljön och svensk industri”

3 februari, 2020

Andreas Malmberg, VD och koncernchef för Trioplast Industrier AB i Smålandsstenar, är en av många i ledande ställning, som reagerat negativt på den nyligen beslutade punktskatten på butikernas plastbärkassar och tunna plastpåsar.
Andreas Malmberg har skrivit en debattartikel, som är starkt kritisk mot skatten, och här publicerar vi en kortversion av den artikeln:

I Sverige har återvinningsindustrin, tillverkare av plastbärkassar och handeln sedan länge ett unikt och framgångsrikt samarbete. Detta har lett till att plastbärkassarna är mer resurseffektiva samt håller för att återanvändas många gånger. Under många år har användningen av återvunnen och biobaserad plast ökat och idag är ca 75-80 procent av plastkassarna baserade på återvunnen eller förnyelsebar plast. Den plast, som används i de återvunna bärkassarna, kommer till största delen via svenska/nordiska insamlingssystem. Detta gör de återvunna plastbärkassarna till det bästa exemplet på cirkulär plastanvändning i Sverige.

Skatten kommer att drastiskt minska användningen av plastbärkassar vilket kommer leda till minskad återvinning. De miljömässigt goda plastbärkassarnas vägledande exempel som cirkulär produkt kommer att försvinna. Miljömässigt sämre alternativ såsom flergångskassar i bomull kommer att ersätta plastbärkassen, och dessutom kommer förbrukning av avfallspåsar/soppåsar att öka, påsar som ofta importeras från Asien och som baseras på fossila råvaror. Redan idag säljs det över 300 miljoner avfallspåsar per år – påsar som endast används en gång.

Branschorganisationen IKEM har i samarbete med Novus undersökt vad som händer med en plastbärkasse efter att den har använts för att bära hem varor i. Merparten återanvänds antingen direkt som soppåse (75 procent) eller igen som bärkasse (20 procent), övriga fem procent går till materialåtervinning eller energiutvinning. De två viktigaste anledningarna till att välja en plastbärkasse är just att den går att använda till soppåse eller återanvända som bärkasse. Det innebär att om förbrukningen av plastbärkassar sjunker kommer förbrukningen av soppåsar att öka.

Om vi räknar på ett scenario att skatten leder till en halverad användning av plastbärkassarna och att detta leder till en lika stor ökning av antalet soppåsar så leder det grovt uppskattat till att koldioxidutsläppen ökar med 3.000 ton vilket är en 40-procentig ökning. Detta beror på att plastbärkassarna är klimatsmarta, tillverkade av återvunnen eller biobaserad råvara, medan soppåsarna oftast är av fossil plast.

Nyligen har det kommit en omfattande livscykelanalys från Danska Miljöstyrelsen, som jämför alla tillgängliga bärkassar i danska livsmedelsbutiker 2017. I den har man också räknat med möjligheten att ersätta soppåsar. Slutsatsen är att en vanlig plastbärkasse med fast handtag är bäst ur miljösynpunkt. Som exempel måste en tygkasses i ekologisk bomull återanvändas 20.000 gånger för att ha samma miljöpåverkan.

Viktigast av allt: skatten kommer inte leda till minskad nedskräpning.
Kanske det största problemet med en skatt på plastbärkassar är att den inte kommer att leda till minskad nedskräpning. Plastbärkassarna har funnit sin del i den cirkulära kedjan: inköp, användande för att bära hem varor, eventuellt återanvändning, för att slutligen lämnas för återvinning i insamlingen alternativt användas som soppåse. I de plockanalyser som bland annat Håll Sverige Rent utför är plastbärkassen inte vanlig, och på land är nedskräpning från plastbärkassar, som hamnat utanför den normala kedjan, än mer ovanliga.

Skatten leder till minskad återvinning av plast och dödar det bästa exemplet på cirkulär plastanvändning inom svensk handel och industri!

Andreas Malmberg
VD och koncernchef Trioplast Industrier AB

Relaterade artiklar

Hänger du med i förpackningsbranchen?
Få vårt nyhetsbrev GRATIS!
Registrera dig!