Bärkassen av plast uppfanns av svenska Celloplast på 1960-talet och blev en global succé. Men i dag är den – oförtjänt - utskälld, beskattad och på många håll förbjuden... (Bild JP Press)

Sveriges fel att den utskällda bärkassen av plast existerar…

10 februari, 2020

Det är mycket synpunkter och lagstiftningar kring plastbärkassen i dag i stort sett runt hela vår glob. Den ses som ett allvarligt hot mot vår miljö. Rätt eller fel, det kan man diskutera länge om. Men bakom all denna uppståndelse står faktiskt Sverige. Det var här bärkassen uppfanns!

Sten Gustaf Thulin (här med sonen Raoul) lämnade in patentansökan på plastbärkassen och kom att stå som påsens uppfinnare. (Bild Privat/Familjen Thulin)

Sten Gustaf Thulin, skåning av börd, blev i slutet av 1950-talet försäljningschef på Celloplast AB i Norrköping. Runt 1960 skapade Thulin tillsammans med Celloplasts VD Curt Lindquist och produktchef Sven-Erik Lövefors den moderna plastpåsen. Det ska ha skett i Curt Lindquist gillestuga, där man med hjälp av ett strykjärn svetsade ihop polyetenet…

1965 togs patent på uppfinningen och det var Sten Gustaf Thulin som lämnade in ansökan och därmed har kommit att fronta som uppfinnare. Påsarna lade grunden till Celloplasts framgångssaga (senare kom Wettexduken som också gjorde stor succé).

År 1977 ville Mobil Oil i USA få patentet ogiltigförklarat och så blev det. Celloplast verkar ha menat att det var meningslöst att kämpa mot jätteföretaget. Sedan dess har utvecklingen minst sagt rullat på och nu har den kanske nått sin peak.

”Att bara använda en plastbärkasse en gång skulle varit en bisarr tanke för min far”, berättar Raoul Thulin i ett BBC-inslag på Youtube. (Bild tagen ur BBC:s video på Youtube)

Påsen har blivit en symbol för engångsanvändning, trots att den från början var tänkt att vara precis det motsatta. Sten Gustaf Thulin hade alltid en påse i fickan, färdig att användas vid behov och då mer än en gång. Det berättar Sten Gustaf Thulins son Raoul Thulin i ett BBC-reportage, som du kan länka till här nedan.

Nu har vi fått en plastpåseskatt i Sverige som säkert kommer att bromsa förbrukningen. Troligen inte rätt väg att gå, om man ser till alternativen och genererandet av koldioxid i atmosfären. Regeringen har valt att förbise detta, trots att det är det stora miljömässiga problemet i dag, man har valt att fokusera på nedskräpning.

Intressant att notera är att Regeringen mer eller mindre samtidigt, som man tagit beslutet om skatt, gett Naturvårdsverket i uppdrag att undersöka nedskräpningen av vår miljö. Hur mycket fimpar hamnar där, hur mycket burkar, godispapper, plastbärkassar med mera? I maj ska utredningen var klar. Det känns märkligt att man först tar ett beslut, som ska minska nedskräpningen, för att sedan tillsätta en utredning, som ska kontrollera om det verkligen var nödvändigt… Symbolpolitik, eller att plocka lågt hängande frukter, är bra sammanfattningar.

I vilket fall kan vi se utvecklingen av plastbärkassen i skenet av att Sverige var otroligt bra på utvecklingen av konsumentförpackningar på 1960- och 70-talen, vi var  världsledande. Oavsett ödet för plastkassen kan vi vara stolta över det.

Text Bo Wallteg
chefredaktör packnews & nord emballage

Här kan du se BBC-reportaget, som ger lite mer fakta

Relaterade artiklar

Hänger du med i förpackningsbranchen?
Få vårt nyhetsbrev GRATIS!
Registrera dig!