Bengt Lundin AB:s Sinus-bärkasse marknadsfördes bland annat i TV. Men påsen i kraftigare plast blir inte befriad från den nya ”påsskatten” – det har Högsta Förvaltningsdomstolen slagit fast. (Bild Trioplast)

Tvärstopp för Bengt Lundin AB i Högsta Förvaltningsdomstolen

2 november, 2020

Det blev tvärstopp i Högsta Förvaltningsdomstolen för Bengt Lundin AB, ett dotterbolag till Trioplast, när man överklagade Skatterättsnämndens beslut att skattebelägga bolagets plastbärkasse, som är tänkt för varaktigt bruk.

Den nya Sinus-bärkassen, som Trioplast och Bengt Lundin AB lanserade i början på sommaren – bland annat via reklam i TV och andra media – tillverkas med väggtjockleken 95 mikrometer, att jämföras med 35 mikrometer för traditionella plastbärkassar. Enligt Trioplasts kontroller skulle bland annat tjockleken på plastmaterialet göra att påsen kunde betecknas som en flergångskasse och därmed inte omfattades av den nya skatten på bärkassar och tunnare s.k. ”fruktpåsar”, som regeringen införde tidigare i år. Den nya kassen skulle säljas i detaljhandeln för ungefär samma pris som för en pappersbärkasse. Den är tillverkad av råvara återvunnen i Norden.

Tester av flergångsbärkassen hos statliga forskningsinstitutet RISE visade att bärkassen klarar att bära upp till 13 kilos vikt minst 50 gånger hem från en butik, etc.

Skatterättsnämnden lät sig inte imponeras och skrev bland annat:

Även om plasten i bolagets påse är lite kraftigare, är påsen till storlek, utformning samt material av samma typ som används inom detaljhandeln för att konsumenter ska kunna packa och bära hem varor, men enligt nämndens mening inte av sådant slag att den typiskt sett återanvänds ett stort antal gånger”.

Bengt Lundin AB överklagade beslutet till Högsta Förvaltningsdomstolen och nu har deras dom kommit. Där skriver domstolen så här:

Punktskatten är avsedd att omfatta sådana plastpåsar av engångskaraktär som typiskt sett tillhandahålls inom detaljhandeln för att kunder ska kunna packa eller bära varor som köpts i affären. Exempel på sådana påsar är plastkassar som tillhandahålls vid kassan eller på annan plats inom ett försäljnings- eller varuutlämningsställe.
Andra exempel är frukt- och fryspåsar som tillhandahålls i affären.
Tanken är att samtliga plastbärkassar som inte är avsedda för varaktigt bruk, oavsett tjocklek, ska omfattas av punktskatten. (Prop. 2019/20:47 s. 26 f.)

Plastkassar som är avsedda för varaktigt bruk (s.k. flergångskassar) omfattas alltså inte av punktskatten. Med avsedd för varaktigt bruk menas att syftet med plastkassen är att den ska återanvändas flertalet gånger och användas av konsumenten under en längre tid. Materialet i den är starkare för att hålla längre och kan variera
mellan olika typer av plastkassar. Kassen ska vara av sådant slag att den typiskt sett återanvänds ett stort antal gånger för samma ändamål som den utformades för. Detta torde i normalfallet framgå tydligt av kassens konstruktion och materialval.

”Ett slag under bältet på oss, nu får vi hitta nya vägar”, säger VD Peter Dahlin. (Bild Trioplast)

Av lämnade förutsättningar framgår att plastkassens konstruktion och materialval inte på något avgörande sätt skiljer sig från sådana plastkassar av engångskaraktär som typiskt sett tillhandahålls inom detaljhandeln. Enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening är plastkassen inte av sådant slag att den typiskt sett kommer att användas ett stort antal gånger. Den kan därmed inte anses vara avsedd för varaktigt bruk och förhandsbeskedet ska därför fastställas.

”Det var ett tråkigt besked vi fick. Vi tycker att vi har varit innovativa och utvecklat en produkt baserad på råmaterial, som redan finns i landet och som vi återvinner. Det här är ett steg tillbaka, nu har vi ett insamlat material, som ingen använder”, säger Bengt Lundins VD, Peter Dahlin, till Radio Värmland.

”Det är ett slag under bältet på oss, nu får vi hitta nya vägar”.

Text Bo Wallteg

Relaterade artiklar

Hänger du med i förpackningsbranchen?
Få vårt nyhetsbrev GRATIS!
Registrera dig!