I Sverige är vi duktiga på att lämna förpackningar och andra produkter till återvinning – men ganska dåliga på att sortera rätt i återvinningskärlen! Enligt Förpacknings- och tidningsinsamlingens (FTI) plockanalys för den svenska återvinningen under år 2019 var det ungefär en fjärdedel av det, som lämnades i behållare på våra återvinningsstationer, som hade hamnat fel.
Sämst är vi på metallförpackningar. Här är det hela 35 procent av det som sorterats som metallförpackningar som hamnar fel. Antingen är det förpackningar av annat material än metall eller också produkter som inte alls är förpackningar och därför inte heller ska hamnar i förpackningsåtervinningen…
För plastförpackningar är motsvarande siffra för felsorterade produkter 27,9 procent och i återvinningskärlen för pappersförpackningar uppgår felsorteringen till 19 procent.
FTI skriver att material och förpackningar, som hamnar fel, kan få en betydande negativ påverkan på kvaliteten på det återvunna materialet. Det kan också orsaka andra typer av problem. När exempelvis plastprodukter, som innehåller batterier, felaktigt hamnar i plaståtervinningen, kan det leda till bränder i både hämtningsbilar och i maskiner på sorteringsanläggningar.
”Vi jobbar löpande med att sprida information om hur privatpersoner ska återvinna så att rätt förpackning hamnar i rätt kärl. På vår webbplats har vi till exempel en sorteringsguide, där man enkelt kan söka fram hur en förpackning ska sorteras, eller om man är osäker på om något är en förpackning eller inte”, säger Veronica Foberg Gustafsson, kommunikationschef på FTI.
Produkter, som inte är förpackningar, men som ändå ofta lämnas i återvinningskärlen för förpackningar är exempelvis plastleksaker, elektronik (ex.vis eltandborstar, stavmixers, etc) och matlagningskärl (kastruller, stekpannor, grillgaller, m fl). Alla sådana icke-förpackningar ska istället lämnas på kommunernas bemannade återvinningscentraler.
Några exempel på förpackningar, som ofta hamnar i fel återvinningskärl, är chipspåsar, ”smörförpackningar” och omslagspapper.
Är man osäker på vilket förpackningsmaterial, som en chipspåse är tillverkad av, så kan man testa att knyckla ihop påsen. Vecklar den ut sig igen, ska den sorteras som plastförpackning, och om den behåller den sin tillknycklade form ska den sorteras som metallförpackning!
När det gäller ”smörpaket” av typen Bregott ska locket sorteras som plastförpackning och själva ”smörbyttan” som pappersförpackning.
Omslagspapper av alla de slag hamnar ofta i kärlen för tidningar – men det är fel. Omslagspapper ska sorteras som pappersförpackningar.
För förpackningar, som är tillverkade av två eller fler material och där konsumenten inte enkelt kan skilja de olika materialen åt (exempelvis genom att ta bort lock, skruva av kapsyler, mm) gäller regeln att de ska sorteras efter det material som det finns mest av i förpackningen.
